Skelettmodell med rörlig ryggrad och ryggradsnerver

Anatomiskt visar skelettet alla kroppens ben (inklusive tungbenet och sesambenen). Brosk i bröstet och tänder i över- och underkäken ingår också.



Dessutom kommer det med kotartären, ryggradsnerverna och ett diskbråck i mellankotskivan mellan L3 och L4 (3:e och 4:e ländkotan).



Skallen kan snabbt tas isär och delas i 3 (skallkåpa, underkäken och den återstående delen av skallen).



Detaljnivån på benen är riktigt bra. Omfattningen av "osseösa landmärken" omfattar både stora detaljer som tuberculum majus och minus på humerus (överarmsben) samt mindre detaljer som linea aspera på baksidan av lårbenet (lårbenet).



Epifyslinjerna visas också på de övre och nedre extremiteterna (armar och ben).



Många detaljer syns i benvävnaden, men vävnadens struktur framstår inte lika verklighetstrogen som benvävnaden på till exempel detta skelett i en högre prisklass.

Rörelsemässigt är modellen extremt flexibel i ryggen, men inte i andra leder, som hålls samman av metallspännen/metall, vilket begränsar rörelsemöjligheterna. Till exempel kan rotation i knälederna inte påvisas, även om både flexion och extension (böjning och stretching) är möjliga.



När ryggraden väl är böjd förblir den böjd tills den rätas ut igen.

Rörelseomfånget inkluderar flexion-extension, lateral flexion och rotation i både nedre delen av ryggen och bröstet.



Vidare kan alla rörelser av huvudet påvisas motsvarande den övre halsleden. Rörelser i nedre halsleden (mellan C1 och C2) kan inte påvisas på ett verklighetstroget sätt.

Kliniskt sett har denna modell utvecklats för att kunna påvisa störningar som skolios, diskbråck och rotaffektion.



Skelettet är också idealiskt för att förstå många andra sjukdomar, störningar och gener i skelettet.