Realistisk och verklighetstrogen modell av ryggraden utan stativ och nerver

Anatomiskt sett visar modellen hela kotpelaren som består av en nackdel, en bröstdel, en länddel, en bäckendel och svanskotan. Nackbenet ingår också. Därför visar modellen de två viktigaste ledtyperna i ryggraden, som är symfyserna (diskar/bandskivor) mellan kotkropparna och facettlederna, som är glidleder mellan kotornas pivoter. Även nedre halsleden och sacrococcygealleden ses. Eftersom nackbenet ingår på denna modell syns även den övre nackleden.



Dessutom visar modellen bäckenet i sin helhet som en ringstruktur. Därför visar modellen även SI-leden mellan korsbenet och blygdbenet samt symfysen mellan blygdbenen.



Benstrukturen är extremt realistisk. Jämfört med liknande modeller kan även de minsta "beniga landmärkena" som knutar och fördjupningar och mycket mer ses (se även närbilderna till vänster).

Rörelsemässigt är modellen flexibel även om den i första hand är framtagen för visning. Rörligheten i den mänskliga ryggraden är störst i hals- och ländryggen (som är lordotiska), medan bröstregionen (som är kyfotisk) är mindre rörlig. Denna modell kan användas för att demonstrera de viktigaste rörelserna i ryggraden, som är flexion-extension, lateral flexion och rotation i nacke och ländrygg.



De övre och nedre halslederna, som förbinder nackbenet (os occipitale), övre halskotan (atlas) och andra övre halskotan (axeln), är inte rörliga och därför kan rörelser i dessa leder inte påvisas. Det bör tilläggas att nackknöl och atlas kan tas bort.



Även om denna modell inte inkluderar spinalnerver, kan korsbenet öppnas och studeras. Det är alltså möjligt att se såväl canalis sacralis som de Y-formade kanalerna i dess sidovägg (se bilden till vänster).

Kliniskt sett är denna modell idealisk för att förstå diskbråck, rotpåverkan och spondylolistes. Det kan också användas för att förstå sjukdomar som ryggsmärtor, skolios, spondylos, spinal stenos och artros.



Modellen kan givetvis också användas för att förstå frakturer (brott) och olika störningar relaterade till bäckenet.