Flexibel modell av ryggraden med nerver, muskelindikationer och andra ben utan stativ

Anatomiskt sett visar modellen hela kotpelaren som består av en nackdel, en bröstdel, en länddel, en bäckendel och svanskotan. Nackbenet ingår också. Därför visar modellen de två viktigaste ledtyperna i ryggraden, som är symfyserna (disci/bandskivor) mellan kotkropparna och facettlederna, som är glidleder mellan kotornas pivoter. Även nedre halsleden och sacrococcygealleden ses. Eftersom nackbenet ingår på denna modell syns även den övre nackleden.



Dessutom visar modellen bäckenet i sin helhet som ringstruktur samt både lårbenshuvuden med lårbenshalsen och en del av lårbenet. Därför visar modellen även SI-leden mellan korsbenet och blygdbenet, symfysen mellan blygdbenen och höftleden.



Färgmarkeringar kan ses på ena sidan av modellen. Röd färg symboliserar ursprunget till muskler, medan blå färg symboliserar musklernas fästen. Modellen kan därför även användas för muskelträning.



Slutligen visar modellen hjärnstammen, de 31 paren av spinalnerver (med både främre och bakre radix), kotartären och ett diskbråck i nedre delen av ryggen. Överlag är benkvaliteten mycket bra och därför syns till exempel knutar och fördjupningar i benvävnaden tydligt.



Alla de viktigaste anatomiska strukturerna på modellen är numrerade på hög detaljnivå, och en omfattande översikt med deras namn på t.ex. latin och engelska. Du kan ladda ner och skriva ut översikten via vår hemsida - titta under produktbilderna till vänster.

Rörelsemässigt är modellen väldigt flexibel och producerad för aktivt bruk. Rörligheten i den mänskliga ryggraden är störst i hals- och ländryggen (som är lordotiska), medan bröstregionen (som är kyfotisk) är mindre rörlig. Denna modell kan användas för att demonstrera de viktigaste rörelserna i ryggraden, som är flexion-extension, lateral flexion och rotation i nacke och ländrygg.



Nackbenet (os occipitale), övre halskotan (atlas) och andra övre halskotan (axeln) är sammansatta med ett elastiskt snöre, vilket ger en speciell elastisk effekt, där kotorna både följer varandra under rörelse och kommer samman igen i en naturligt sätt. Man kan alltså demonstrera de viktigaste rörelserna i nacklederna, som är huvudets nickande och gungande, som sker i övre nackleden och skakningar av huvudet, som sker i nedre nackleden.



I höftlederna hålls lårbenshuvudet stadigt i hålet via resår. Därför kan olika rörelser av höftleden, såsom abduktion och rotation, påvisas. Däremot kan lårbenshuvudet inte tas bort.

Kliniskt sett är denna modell idealisk för att förstå diskbråck, rotpåverkan och spondylolistes. Det kan också användas för att förstå sjukdomar som ryggsmärtor, skolios, spondylos, spinal stenos och artros.



Modellen kan givetvis också användas för att förstå frakturer, a. vertebralis-dissektion och många olika störningar relaterade till höftleden och bäckenet.